Den här texten är en översättning och bearbetning av OAJ:s nyhet (publicerad 4.12.2025): Peruskoulujen oppimisen tuen uudistus on parannus nykytilaan, mutta jättää paljon valtaa kunnille
Stödet för lärande och skolgång inom den grundläggande utbildningen är regeringens viktigaste utbildningspolitiska reform, vars syfte är att vända riktningen för ungas inlärningsresultat.
– Den nya lagen skiftar fokus från det stöd som ges en enskild elev till det stöd som ges till en grupp. Syftet med reformen är att förtydliga och förenhetliga de stödformer som eleven får. Genom detta ska också tillräckliga resurser säkerställas för genomförandet av stödformer och stödåtgärder. Det är viktigt att undervisningsgrupperna bildas så att målen för undervisningen kan nås och läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt väl, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.
Med den nya lagen får en undervisningsgrupp inom den grundläggande utbildningen, som undervisas av en lärare, bestå av högst fem elever som får elevspecifikt stöd i form av undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupp eller specialklass.
– Ju mer man reglerar antalet elever som behöver stöd i en vanlig undervisningsgrupp desto bättre kan man säkerställa de här elevernas möjlighet att få stöd. Den här åtgärden bidrar också till hela klassens lärande och arbetsro. Det är upp till kommunerna att tillämpa lagen så att varje elevs stödbehov tillgodoses, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.
Elevens behov ska komma först
Regeringen ökar anslagen med 100 miljoner euro årligen för stödet för lärande. De här pengarna bör synas i skolvardagen bland annat i form av fler smågrupper, mindre gruppstorlekar och ett ökat antal lärare.
– Det är viktigt att de här pengarna används i kommunerna på det sätt som lagen avser, till exempel för mindre gruppstorlekar, anställning av nya lärare och ökning av samlärarskap. Undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens anvisningar till kommunerna måste vara tydliga med att den nya lagen inte ger skäl att avskaffa befintliga specialklasser eller smågrupper om de är till fördel för eleven, betonar specialrådgivare Sari Jokinen på OAJ.
En elev som har haft behov av stöd i form av undervisning i specialklass eller smågrupp är även i fortsättningen berättigad till det.
– Beslut om stödformer måste alltid utgå från elevens behov och genomförandet måste vara till fördel för eleven. Till exempel måste beslut om att inrätta eller avskaffa specialklasser bero på om eleverna har pedagogiskt behov av dem, säger Jokinen.
I samband med reformen av stödet inom den grundläggande utbildningen kommer även elevernas rätt till stödundervisning, specialundervisning på deltid och språkligt stöd att stärkas. Utbildningsanordnaren måste i framtiden reservera undervisningstimmar för de här förebyggande stödåtgärderna. Samtidigt preciseras begränsningen av lärokursen och antalet pedagogiska dokument minskas, vilket lättar på lärarnas administrativa börda.
Den nya lagen om grundläggande utbildning är avsedd att träda i kraft i augusti 2025.
